---
Inatt skrev jag ett brev till min brevvän för första gången på ett år. Hennes senaste brev fick jag i juni, så det har alltså tagit mig mer än ett halvår att svara. Det känns inte riktigt okej att jag är så fruktansvärt dålig på att ta tag i vissa saker.
Å andra sidan kanske jag inte riktigt har haft ett behov av att skriva till henne på sistone. Inte på samma sätt som när vi började brevväxla i alla fall. Då var jag en deppig, frustrerad 14-åring och tyckte att mina vänner inte förstod mig (någon annan som känner igen det där? Jag har hört ryktas om att det inte är en helt ovanlig 14-årskänsla...) och att skriva till någon i en annan del av landet som kände på ungefär samma deppiga, frustrerade sätt kändes skönt.
Men på ett eller annat vis har jag en känsla av att vi egentligen inte delar så mycket nu, varken intressen, musiksmak, psykiskt tillstånd eller sätt att se på saker och ting. Har vi, som man säger, "vuxit ifrån varandra", eller försöker jag bara ursäkta min usla förmåga att svara på brev inom en rimlig tid?
Jag drömmer så sjuka saker nuförtiden. Mina drömmar har de senaste nätterna gått ut på att jag skulle sätta upp den barnteaterföreställning vi tidigare arbetade med på Estetisk Orientering på Stadsteaterns stora scen utan att ha fått veta det innan, att jag kom hem till Kat som hade renoverat färdigt lägenheten och möttes av en massa mönstrade tyger på väggarna och små julgranar här och där, att jag skulle spärras in på någon form av vårdanstalt och därför jagades av vårdare när jag plötligt träffade Karre Bogge från klassen som satt och rökte bakom min vedbod, att jag träffade mitt span och blev alldeles rädd eftersom han var så fruktansvärt ful. För att bara nämna några av de upplevelser jag har haft nattetid under jullovet.
Kommentarer
Trackback
