Hej Mexico!

Jag tror fan att jag blir galen! Jag kan inte koncentrera mig över huvud taget, på drygt två timmar har jag inte lyckats få ihop en enda mening till mitt satansjävlaskitkuktal. Jävla svenska b-helvete! Jag orkar inte! Jag känner mig så sjukt rastlös men jag klarar uppenbarligen inte av att samla ihop energin och använda den till något vettigt, istället bara kryper det i hela kroppen men samtidigt vill jag ju sova för min stackars bakiskropp känns inte på topp alls. Det är liksom lite jobbigt att andas och jag mår illa. Och gnäller gör jag också. JAG MÅSTE KONCENTRERA MIG! Jag vet inte vad jag vill, jag vet inte hur jag ska känna, ska jag vara glad, tycka att det är jobbigt, vilket jag i och för sig tycker i alla fall lite grann, ska jag få ångest? Jag känner mig jävligt illa till mods, liksom nervös fast jag inte har något att vara nervös för. Jag hatar den känslan! Jag förstår mig inte på mitt eget beteende som vanligt och förlåt för att jag var så märklig och jag fattar om du tycker att jag är jättekonstig! Men det spelar inte någon roll egentligen för jag tror ändå inte att jag vill att det ska leda till något fast fel! för jag vet ju inte vad jag vill. Det är det som är problemet och det är ju inte så att jag koncentrerar mig mer på mitt tal när jag sitter här och spyr ut mina förvirrade ostrukturerade känslor som ingen kan vara intresserad av att läsa om. Men det spelar ju faktiskt inte heller någon roll. Vad spelar roll egentligen? Stopp! Jag har ingen lust att trassla in mig i några sådana resonemang nu, jag är tillräckligt intrasslad som det är, tack!
Det är fascinerande hur jag förstorar upp allting som händer i mitt liv till dessa otroliga dimensioner. Vad ska det vara bra för liksom?

Hoppas att alla jag känner har en fin och inte alltför ångestfylld söndagkväll! Puss och mycket kärlek!